Spenat tål kall jord och kyla - Sara Bäckmo
Stäng menyn

Spenat tål kall jord och kyla

Hur är det egentligen med spenat, tål den att sås i kall jord? Och blir skörden verkligen tidigare om jag sår i januari istället för att vänta till april?

Sent igår kväll fastnade jag vid ett inlägg och en tråd om spenat. Frågan handlade om huruvida det är lönt att så spenat norröver i jord som kommer att tina och frysa om vartannat innan temperaturerna stabiliserar sig och våren blir varm och skön. Bu och bä löd svaren.

 

Jag älskar vintersådd!
Nu odlar ju inte jag i norr (odlar i zon 3), men eftersom sådder av grönsaker i riktigt kall jord redan under vintern roar mig mycket tänkte jag bara dela några bilder om saken. De tidiga sådderna, alltså de som görs redan under vintern i jord som ömsom fryser, ömsom tinar, är viktiga för vårt hushåll. Dels för att jag kan beta av en del sådder när inte så mycket annat finns att göra i trädgården och förstås för att jag får skörd flera veckor tidigare än om jag väntar. Och jag kan inget annat än att tänka mig att det också för dig som odlar norröver kan ha betydelse att få saker i jord tidigt som sedan själva avgör när det är dags att växa.

När det gäller spenat återvänder jag till exemplet med fröpåsar som jag brukar berätta om när jag föreläser. På fröpåsarna står det att spenat lämpligen sås i april-juni. I april skördar jag min första spenat, från enkla bäddar täckta med lock.

Så här växer spenaten i min köksträdgård just nu.

 

Spenat växer i tunnelväxthuet.

Spenat 'Viking' växer i tunnelväxthuset efter att ha övervintrat på platsen.

 

Den spenat som kommit längst och som gett störst skörd är den som övervintrat i tunnelväxthuset. Plantorna såddes under hösten och sattes ut i bädden i oktober. De har stått under enkel fiberduk fram till februari och utan duk sedan dess. Vintern har bjudit på mycket kalla perioder, liksom våren, men plantorna har utan problem klarat det. Inte en enda av de som planterades har dukat under. Senast igår morse var det -5 grader i tunnelväxthuset men plantorna, som nu står utan fiberduk, är utomordentligt fina och vi skördar från dem varje dag (läs Påhittig mat med hemodlat).

 

 

Rader av fina spenatplantor.

Rad efter rad av välmatade plantor av spenat 'Butterfly' i kallbänk.

 

I en enkel kallbänk (odlingsram med lock) såddes mängder av spenat i slutet av januari (läs Många sorters spenat i kallbänk). Både frön och plantor har utsatts för kalla temperaturer sedan dess, men se så fint spenaten växer. Om vi inte haft skörd på annat håll hade vi redan börjat skörda här. Notera gärna att den här spenaten är frodigare och har kommit längre än den som direktsåddes i varmbänken några veckor efter att de här fröerna kom i jord, se nedan.

 

 

Plantor av spenat.

Spenat av någon sort med mer runda blad står i varmbänken.

 

I varmbänken ser den direktsådda spenaten ut så här. Här har jorden hållt minst 25 graders värme sedan varmbänken anlades i februari, så spenaten har haft det varmt och fint (läs Tätt, tätt står grönsakerna i varmbänken).

 

Spenatplantor i jorden.

Under en enkel fiberduk fylls nu en lång bädd av fina små spenatplantor.

 

Den senaste sådden av spenat är den tio meter långa djupbädden (läs Trettio meter spenat i djupbädden). Den är endast täckt med fiberduk och har liksom kallbänken utsatts för väldigt växlande temperaturer. Senast igår var det rejält många minusgrader men som du ser har det inte bekommit plantorna det minsta. Om inget konstigt händer kan vi antagligen börja skörda här i maj, främst för infrysning.

 

Våga så i kall jord på skyddad plats
Spenatfrön klarar att ligga i kall och frusen jord, som tinar och fryser om vartannat. När fröerna bedömer att förutsättningarna är bra nog, vad gäller temperatur och fukt och ljus, så gror de. Det är inte texten på fröpåsen som avgör när det är dags, det är möjligheterna jag ger sådderna som gör det. Någon gång emellanåt kan det vara intressant att mäta jordtemperaturen på olika växtplatser - det är stor skillnad och gör stor skillnad på hur fröerna gror och sedan växer vidare (läs Stora temperaturskillnader i bäddarna).

Andra grönsaker som tål att sås i kall jord och ger bra resultat hos mig är till exempel palsternacka, morot, sallat, kål, persilja och dill. Jag har gjort flera klipp som visar hur jag sår saker och ting i kall jord, kanske kan de inspirera fler till att våga så tidigt, tidigt, för att kunna skörda tidigt, tidigt. Lycka till!
/Sara Bäckmo

 




 




11. april 2016