Här odlar jag sojabönor i pluggbrätte. Sorten heter 'Midori Giant'. Det går också fint att så andra bönor i brätten med större pluggar.

Att så bönor är lite extra klurigt tycker jag, fastän de i övrigt är så lätta att odla. När de vackra, kraftiga skotten dubbelvikta letar sig upp ur jorden och sträcker ut sig är det som om de samtidigt ropar till alla traktens fåglar "Här är jag!" Och sen är sådden betydligt decimerad. Den direktsådda bädden är som ett smörgåsbord av läckerheter för bevingade vänner och det brukar resultera i rader av varierande täthet. Och frustrerad odlare.

LÄS MER: RABATT PÅ IMPECTAS SOLDRIVNA BEVATTNING UNDER 2023

Utöver att böngroddarna är godis för fåglar kan en sådd lätt gå åt pipan för att jorden är för kall. Och då blir odlaren ännu mer frustrerad, rent av arg eftersom en borde vetat bättre.

Här berättar jag hur jag gör när jag sår bönor. Precis med allt annat när det gäller trädgård finns det hundra olika sätt att göra allting på, men kanske kan du få nån ny idé efter att ha läst hur jag gör. När jag sår bondbönor gör jag inte alls som jag beskriver nedan och därför ska du få ett eget inlägg om just de sådderna inom kort. Här handlar det om andra bönor, typ brytbönor och kokbönor.

Praktiskt med försådd
Jag får bäst resultat när jag försår bönorna för att plantera ut några veckor senare. Någon sådd behöver nästan alltid göras direkt i landet ändå, mestadels eftersom det där med platsbrist för sådder alltid dyker upp. Men då är jag oerhört försiktig, sår först i slutet av maj/början av juni och alltid under någon form av skydd för att undvika besök av fåglar. En del sorters bönor kan vara dyra i inköp och jag tycker helt enkelt inte att jag har råd att förlora fint utsäde.

Bönor är viktiga växter i min köksträdgård eftersom de bidrar till att förse jorden med värdefull näring. Hela plantan fångar upp kväve i luften och transporterar genom växtens alla system och ner i rötterna. Där samlas kvävet i små utväxter som ser ut som mer eller mindre vita frigolitkulor. Under hela plantans livstid utsöndras kvävet till jorden och också under tiden plantan står kvar och bryts ner. Bara genom att odla bönor och andra baljväxter gödslas jorden. Läs mer om den viktiga växtföljden i inlägget Fem grönsaker som styr min växtföljd.

Jag lägger aldrig bönorna i blöt innan sådd och är noga med att det är lagom varmt både ute och i jorden innan jag sår.

Fina plantor i pluggar
Bönor växer snabbt. Bara några veckor efter sådd är rotsystemet kraftig. Det gäller att välja rätt tråg eller krukor för en försådd. Och rätt tid. Så bönorna bara några veckor innan du tänkt sätta ut dem i landet så de inte blir för stora eller står för trångt på växtplatsen.

Själv tycker jag att bönor blir kanonfina om de sås i en typ av tråg som kallas för pluggbrätte, alltså en slags bricka med många mindre men djupa celler. Jag har ett gäng fådda tråg som skogsplantor tidigare vuxit i och de är suveräna till försådder av bönor. Det finns också andra typer av pluggbrätten att köpa och enkla krukor av tidningspapper och toalettpappersrullar är också suveräna.

Läs gärna:
Saras bästa kruka av tidningspapper
Använd papperskrukan på bästa sätt
Lyckas med sådder i toapappersrullar

Bönor gillar inte att växa i kall jord. De är också mycket känsliga för köldknäppar. Om sådden görs för tidigt kan fröerna ruttna i jorden och om plantorna kommit upp en bit när det plötsligt blir en frostnatt skadas plantorna lätt och har svårt att hämta sig igen. Här i odlingszon 3 sår jag bönorna i början-mitten av maj och planterar ut inom ett par veckor om väderprognosen spår frostfria nätter. Trågen med bönor har jag ståendes i odlingstunnel, gärna under lock i en låda eller täckt med fiberduk, eller inomhus. Så sent på våren behövs inget extraljus till plantorna och det gör det lättare att hitta plats till sådderna.

Det går bra att så två bönor i varje plugg också, rötterna blir fina i en djup plugg/kruka.

Att så bönor direkt i landet
Vid vissa tillfällen behöver jag ändå så bönor direkt i landet. Då har jag lärt mig ett fint knep från odlarvännerna Birger och Maria. De har sin grönsaksodling långt hemifrån, fyra timmar med bil, och har behövt hitta ett sätt att så bönor med någorlunda gott resultat trots risken att fåglar äter en del och att de inte kan vara stand by vid sådden och hålla koll. Maria sår alltid två bönor i samma hål, av till exempel brytbönor och kokbönor, enligt mantrat "en till fåglarna - en till mig". På så sätt blir det oftast en välfylld rad även om en fågel norpat en del av det som grott. Och två bönor i varje hål ställer inte till problem för plantan, om de två växer vidare ger det bara en extra tät planta med större skörd än bara en planta på platsen.

Jag brukar dessutom täcka mina sådder av baljväxter med en extra tät fiberduk. De riktigt tunna dukarna brukar också vara begärligt för fåglarna - de använder duktussarna för att bygga bon. Men en tjockare duk låter de vara och den får ligga på till dess bönorna kommit upp en bit.

Bönor är jättefina att samodla med sommarblommor. Eftersom bönor vill ha ett lite större avstånd mellan plantorna än till exempel ärter, så finns det lite plats till annat. Välj en sommarblomma som fint tittar upp mellan bönornas bladverk och är något högre än plantorna. Atlasblomma, blåklint, hög ringblomma ger ett glatt intryck istället för den gröna matta som bönorna annars visar upp.

Här växer atlasblomma mellan bönplantorna. Blommorna ger färg åt bädden men tillför också mängder av växtmaterial till min täckodling.

Blå lupin (finns ej att köpa frön till längre) är en jättefin blomma att odla tillsammans med bönorna. Dessutom tillhör den baljväxterna och binder kväve i jorden precis som andra bönor och ärter.

Bönor under lång säsong
Flera bönor är toppen att så i åtminstone två omgångar under försommaren för att sprida ut skörden något. Brytbönor och vaxbönor till exempel. En sådd av brytbönor i pluggar i juni kan planteras ut efter den tidiga potatisen och hinner ge en vinterkonsumtion av bönor till frysen. Kokbönor däremot sår jag endast en gång på året, de odlas ju för en skörd ganska sent när plantan i stort sett gjort sitt.

Du ser exempel på hur jag sår eller planterar de olika sådderna här:
Varmaste kvarteret till årets baljväxter

Det finns en stor mängd olika bönor och ärter att välja mellan. Själv tycker jag oftast att de låga sorterna är lättast och bäst att odla eftersom de kräver minimalt med skötsel när de väl står i landet. Höga sorter ger förstås stor skörd på väldigt liten yta, men kräver också att noga bindas upp för att inte krascha. Det arbetet misslyckas jag lätt med eftersom det ofta skjuts upp när det blir tidsbrist. Det finns gott om låga sorter av de flesta bönor.

Jag tycker att baljväxter är extremt lätta att odla, när de väl kommit i jorden. Genom att kombinera dem med täckodling kräver en bönbädd minimalt med skötsel under säsongen. Jag rensar inget ogräs och eftersom täcket över jorden gör att minimalt med vatten avdunstar så behöver jag inte heller vattna så mycket. Det enda jag behöver göra är att skörda och fortsätta skörda ju mer plantan ger. Och det brukar inte vara något problem med att få till.

Tidigare inlägg om min odling av baljväxter 2016 har varit:
Familjens baljväxtprojekt
Lätt att långlagra bönor och ärter
Varmaste kvarteret till årets baljväxter

Lycka till!
/Sara Bäckmo